ALEX

Idag är det måndag och mitt senaste inlägg i bloggen skrev jag i fredags, alltså är det en hel helg mellan dem. En otroligt mysig helg.

Jag är ganska nyinflyttad i den här lägenheten, har bara bott här i några månader. Förut bodde jag med pappa på Prinsgatan (Linné här i Göteborg), men när han skulle börja arbeta i USA igen så sålde han den och köpte en ny, mindre lägenhet till mig vid Kungsgatan. Nu bor jag alltså ensam i en fyra i centrala stan utan att egentligen njuta av det. Jag har två stora balkonger och jag har ett stort sovrum med dubbeldörrar och dubbelsäng. Och jag är patetisk. Jag har ingenting... jag har disk i köket, ... jag har dammråttor i hörnen, ... jag får bara reklam på posten, ...min familj bor långt borta, ...etc etc etc etc ... (aa ni vet hur det låter, och jag hoppas att ni vet varför man får tårar när man sitter ensam hemma och stirrar in i väggen).

Hur som helst, det jag skulle koncentrera inlägget på var inte hur patetiskt pinsamt mitt liv är, utan på min helg (min ursäkt till varför jag inte skrivit någonting sedan fredags eller varför jag inte lagt upp bilder på alla de kläder jag köpte på GinaTricot). På min våning här där jag bor finns det bara två dörrar, min och en annan. Bakom den andra dörren bor det ju faktiskt någon, bakom den andra dörren bor Alex.

Jag hade aldrig pratat med Alex så mycket innan, bara sagt "hej" i hissen och när vi råkat slänga soporna samtidigt. Så i fredags när jag höll på att laga fiskpinnar så ringde det faktiskt på dörren, haha, jag blev så rädd att min kropp blev stel (sen kom jag på att det antagligen var någon från JehovasVittnen eller RäddaBarnen eller så), så jag tänkte skita i att öppna - men jag gick faktiskt och tittade i titthålet och där stod Alex.

(ja, jag är medveten om att det låter som om jag skriver en bok, men jag har lite svårt att få f-f-f-fram det annars)

hahah iallafall. Alex behövde hjälp med bära upp ett skåp från källaren, och då går han och frågar sin närmaste granne ♥ hahahahahhha det är som ett stort skämt egentligen ! Först åt vi mina fiskpinnar och sedan gick vi ner till källaren och sedan blev det att jag "blev kvar" hemma hos Alex. Vi åt chokladpudding och åt ostbågar och lite senare beställde vi  pizza. Sedan dess har jag hängt med Alex hela helgen, både lördagen och söndagen låg vi och kollade på TV hemma hos mig och åt mat när vi var hungriga, gick ut när vi behövde det och shotade mintu. Så därför har jag varit upptagen, har inte kunnat blogga!

Så egentligen vet jag inte varför början på mitt inlägg var lite sorgset, kanske beror på att jag tittade på "tonårsliv" innan. Om ni har sett det så vet ni om att det är med ett tvillingpar där, dem är så otroligt lika mig och Jazminë så att det är riktigt skrämmande (dem är inte lika till utseendet, utan det är deras sätt - det mest framträdande är väl att den ena har en kraftig ätstörning). Ajaa, iallafall jag kunde inte låta bli att gråta när jag såg det programmet för det var så klockrent sorgset ur mitt perspektiv och jag saknar Jazminë så mycket att det blev extra känslosamt för mig.


Kommentarer
Postat av: ronja

fin blogg!

2009-04-06 @ 22:33:45
URL: http://septembre.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0